Östmanin tila
Östmanin tila
Östmanin tila
Östmanin tila

Porsastilat

Östmanin tila

Tietoa tilasta

  • Tilan omistajat Jonas (s. 1974)  ja Johanna (s. 1980)  Östman. Heillä on kolme lasta: Joel, Jimi ja Jenny.
  • Sukupolvenvaihdos tehty vuonna 2002.
  • Uudessa lihasikalassa on 935 paikkaa. Emakoita on edelleen 140.
  • Peltopinta-alaa vuokramaineen ja sopimusmaineen on 90 hehtaaria.

     

  • Gården ägs av (f. 1974) Jonas och Johanna (f. 1980) Östman. De har tre barn: Joel, Jimi och Jenny.
  • Generationsväxlingen gjordes 2002. År 1994 fanns det 70 suggor på gården och år 1997 ökade antalet till 140.
  • I det nya gödsvinstallet finns 935 platser. Antalet suggor är fortfarande 140.
  • Åkerarealen uppgår till 90 hektar inklusive arrendeåkrar och avtalsåkrar.

”Työ tulee valmiiksi vasta kun se on tehty”

”Tuntuu hienolta, kun onnistuu voittamaan haasteita. Se on tässä parasta. Huono puoli on se, että työ on valmis vasta kun se on tehty. Välillä voi mennä yömyöhäänkin”, kertoo pohjalainen sikafarmari Jonas Östman.

Vöyrillä sijaitsevasta Östmanin yhdistelmäsikalasta löytyy paikkoja 935 sialle. Sikalassa asustavat 140 emakkoa porsivat vuorollaan niin, että possuja syntyy aina kolmen viikon välein. Samaan aikaan lämpölamppujen alle putkahtaa yli 200 porsasta. Lihasikalassa taas yksi viidestä 197-paikkaisesta osastosta aina tyhjennetään, pestään ja täytetään.

Kätilön työn lisäksi porsitukseen ja pikkuporsaiden hoitoon liittyy monenlaisia vaiheita. Kriittisintä aikaa ovat porsimista seuraavat päivät, syöminen kun ei aina ala sujua kuin elokuvissa. Isäntäväki taipuukin sujuvasti paitsi ravintoterapeutin, myös hammashoitajan, kirurgin ja keinosiementäjän rooleihin. Myös sikalan ainoalla karjulla riittää puuhaa emakoiden kanssa.

Porsaat siirtyvät viisiviikkoisina oman tilan välikasvattamoon ja sieltä edelleen lihasikalan puolelle.

”Porsitukset rytmittävät työtä, ja työmäärä vaihtelee päivittäin tilanteen mukaan. Jonkun on oltava aina paikalla. Jos ei itse ehdi, sitten tarvitaan lomittajaa”, toteaa Jonas, josta tuli tilan isäntä vuonna 2002 tehdyllä sukupolvenvaihdoksella.

Sukutilalla pyritään omavaraisuuteen

Vuonna 1994 tilusjärjestelyssä peltolohkot vaihtoivat paikkaa niin, että Jonaksen isä rakensi 70 emakon sikalan uudelle tontille neljän kilometrin päähän Jonaksen syntymäkodista.

Jonas ja Johanna Östmanin kotikin on noussut uusille tiluksille.

”Työpaikka näkyy tästä keittiön ikkunasta. Sikala on 350 metrin päässä talosta. Vaikka tila on sukutila, minä olen tällä paikalla ensimmäinen isäntä.”

Jonaksen ja Johannan perheeseen kuuluu kolme kouluikäistä lasta.

Tila tekee hyvää yhteistyötä naapuritilojen kanssa. Östmanit mm. ostavat viljaa naapureilta. Heidän omilla tiluksillaan viljellään viljan lisäksi härkäpapua.

Tilan rakennukset lämpiävät omasta metsästä saatavalla hakkeella, eli kaikessa mahdollisessa pyritään omavaraisuuteen.

Jonas pelasi aiemmin jalkapalloa Norrvalla FF:ssa, mutta isännäksi tulon jälkeen kesätreenaaminen vaihtui peltohommiksi.

”Joukkueessa pelasin viimeksi seitsemän vuotta sitten. Nykyään lapset harrastavat jalkapalloa, ja itse ehdin treenata vain talvella, hallissa tekonurmella.”

”Jobbet är klart först då det är gjort”

- Det känns fint när man har lyckats övervinna utmaningar. Det är det bästa med det här. Avigsidan är att jobbet är klart först då det är gjort. Ibland kan det gå långt in på natten, berättar den österbottniska svinfarmaren Jonas Östman.

På Östmans integrerade svingård i Vörå finns det plats för 935 svin. De 140 suggor som bor i svingården grisar i tur och ordning så att det föds griskultingar var tredje vecka. Mer än 200 grisar kommer in under värmelamporna samtidigt. I gödsvinstallet tömmer man alltid en av fem avdelningar med 197 platser, tvättar den och fyller upp med 30 kg tunga smågrisar.

Förutom att vara barnmorska är det många andra saker som behöver göras då man tar hand om de små kultingarna. Den mest kritiska tiden är dagarna efter att grisarna fötts, eftersom ätandet inte alltid är så enkelt som det borde. Husfolket är vana att agera som näringsterapeuter, tandskötare, kirurger och inseminatörer. Svinstallets enda galt är också fullt sysselsatt med suggorna.

När kultingarna är fem veckor gamla flyttar de först till mellanuppfödningen och därifrån vidare till gödsvinstallet.

- Grisningarna ger jobbet rytm och arbetsmängden varierar från dag till dag beroende på situationen. Någon måste alltid vara på plats. Om man inte själv hinner, så behöver man en avbytare, berättar Jonas, som blev husbonde på gården i samband med det generationsskifte som gjordes 2002.

I samband med en omorganisering 1994 bytte åkrarna plats så att Jonas pappa byggde ett svinstall för 70 suggor på en ny tomt fyra kilometer från Jonas barndomshem.

Också Jonas och Johanna Östmans hem har byggts på de nya ägorna.

- Arbetsplatsen syns från köksfönstret. Svinstallet ligger 350 meter från huset. Även om gården är en släktgård är jag den första husbonden på den här platsen.

Till Jonas och Johannas familj hör också tre barn.

Gården har ett gott samarbete med granngårdarna. Östmans köper bland annat spannmål av grannarna. På sina egna åkrar odlar de förutom spannmål också bondbönor.

Byggnaderna på gården värms med flis från egen skog, man försöker alltså vara så självförsörjande som möjligt.

Jonas spelade tidigare fotboll i Norrvalla FF, men efter att han blev husbonde på gården har sommarträningarna fått ge rum för arbetet på åkern.

- Jag spelade i lag senast för sju år sedan. Numera är det barnen som har fotboll som hobby och själv hinner jag träna bara vintertid i hall på konstgräs.

Hae Atrian Tiloja