Krooks gård
Krooks gård
Krooks gård
Krooks gård

Porsastilat

Krooks gård

Tietoa tilasta

  • Tilan isäntäpari on Mats ja Ulrika Krooks. Perheeseen kuuluu neljä lasta: 1997 syntynyt Isabella, 1999 syntynyt Philip, 2005 syntynyt Nicolas ja 2008 syntynyt Jeremias.
  • Sukupolvenvaihdos tehtiin vuonna 1996. Mats on tilan neljäs isäntä.
  • Tilalla on 2000 lihasikapaikkaa.
  • Viljelyksessä on 160 peltohehtaaria. Siat ruokitaan oman tilan viljalla niin pitkälle kun sitä riittää.

 

 

  • Gårdens ägarpar är Mats och Ulrika Krooks. Till familjen hör fyra barn: Isabella född 1997, Philip född 1999, Nicolas född 2005 och Jeremias född 2008.
  • Generationsväxlingen gjordes 1996. Mats är gårdens fjärde ägare.
  • Gården har plats för 2000 slaktsvin.
  • 160 hektar odlad åkermark. Svinen utfodras med gårdens eget spannmål så långt det räcker.

”Sikojen hoito on mukavaa ja kiinnostavaa työtä”

Krooks gård, eli Krooksin tila sijaitsee Vöyrin kunnassa. Mats ja Ulrika Krooks ottivat tilan hoidon vastuulleen vuonna 1996. Sen jälkeen perheeseen on syntynyt neljä lasta: Isabella vuonna 1997, Philip 1999, Nicolas 2005 ja Jeremias 2008.

Tilalla on 2000 lihasikapaikkaa. Kun Mats aloitti isäntänä, oli tila erikoistunut viljanviljelyyn, eikä tuotantoeläimiä silloin ollut.

”Otin ensiksi lampaita, mutta Suomen mentyä EU:hun kannattavuus muuttui niin huonoksi, että katsoin parhaaksi lopettaa. Vuonna 1998 rakensin sikalan, mikä oli iso investointi. Sen jälkeen sikalaa on laajennettu kaksi kertaa, vuosina 2003 ja 2013. Nyt taitaa laajentaminen riittää”, Mats toteaa.

Sikatilalla syksyt ja keväät ovat kaikkein kiireisintä aikaa. Suurin osa töistä tehdään oman perheen voimin. 

Perheen esikoinen, Isabella, opiskelee Pietarsaaressa maatalousalaa ja osallistuu kotitilan töihin aina kun ehtii. Philip viihtyy niin ikään traktorin ratissa ja on kiinnostunut ruuvaamisesta. Myös Matsin isä Stig tulee auttelemaan edelleen, vaikka ikää on mittarissa jo 75 vuotta. Ulrika on kokki ja käy töissä tilan ulkopuolella.

Mats edustaa tilan neljättä isäntäsukupolvea.

”Voi olla, että tila on vielä vanhempi, mutta neljä sukupolvea on minulla tiedossa. Toivottavasti joku lapsista jatkaa tilanpitoa aikanaan.”

Sikojen kasvatus on ollut Matsille aina mieluisaa työtä.

”Nyt on ollut vähän vaikeaa, kun lihan hinta on niin alhaalla. Mutta kyllä sikojen hoitaminen on mukavaa ja kiinnostavaa. Aivan kuten kaikki maatilan työt ovat: kahta samanlaista päivää ei ole.”

Eläimet saavat Krooksin tilalla hyvää huolenpitoa. Virikkeinä sioilla on puuklapeja ja pahnakasoja.

 

Vasaran pauketta ja hirvijahtia

Mats on toiselta ammatiltaan kirvesmies, ja sen kyllä huomaa, sillä joka kesä tilalta kuuluu ahkeraa vasaran pauketta. Sikalarakennuksen ja laajennuksen lisäksi isäntä on remontoinut perheen kotitaloa ja rakentanut mm. rantasaunan.

Tyypillinen päivä Krooksin maatilalla alkaa sillä, että isäntä pukee haalarit jalkaan ja suuntaa sikalaan. Kun aamun työt on tehty, hän laittaa pienimmät lapset kouluun. Vuodenajasta riippuen päivä kuluu joko pellolla tai sikalan töissä. Iltaisin Mats tekee vielä tarkistuskierroksen. Puintiaikaan kello herättää myös öisin, sillä viljankuivuri käy läpi yön: Kun edelliset jyvät ovat kuivuneet, seuraava kuorma odottaa jo vuoroaan. 

Sikalassa kaikki osastot täytetään uusilla possuilla aina 15 viikon välein. Ennen täyttöä osastot pestään perusteellisesti. Välityspossut tulevat Maalahdesta yhdeltä ja samalta tilalta, mikä on Matsin mukaan iso plussa. 

”Työmäärä vaihtelee riippuen siitä, mikä tilanne sikalassa kulloinkin on”, kertoo isäntä, joka vapaa-aikana harrastaa metsästystä.

”Joskus olisi mukavaa lähteä sorsajahtiin, mutta silloin juuri on pahin työhuippu. Hirvimetsällä käyn sitten rentoutumassa. Metsästäminen ja luonnossa liikkuminen tekevät todella hyvää.”

 

 

"Skötsel av svin är ett trevligt och intressant arbete"

Krooks gård är belägen i Vörå kommun. Mats och Ulrika Krooks tog över ansvaret av gården 1996.  Efter det har familjen utökats med fyra barn: Isabella 1997, Philip 1999, Nicolas 2005 och Jeremias 2008.

Gården har plats för 2000 slaktsvin. Då Mats började som husbonde var gården specialiserad på spannmålsodling, och då fanns inga produktionsdjur.

”Jag tog till en början lamm, men när Finland gick med i EU försämrades lönsamheten så att jag ansåg att det var bäst att sluta. År 1998 byggde jag svinhuset, vilket var en stor investering. Efter det har svinhuset byggts ut två gånger, år 2003 och 2013. Nu räcker det med expandering, konstaterar Mats.

På svingården är det som mest bråttom på hösten och våren. Det största arbetet utförs med den egna familjens krafter.  

Familjens förstfödda, Isabella, studerar lantbruk i Jakobstad och deltar i hemgårdens arbete så ofta hon kan. Philip trivs likaså bakom traktorratten och är intresserad av att skruva. Också Mats far Stig kommer alltjämt och hjälper till fastän han har en ålder på 75 år. Ulrika är kock och arbetar på annat håll.

Mats företräder gårdens fjärde ägargeneration.

”Det kan hända att gården är ännu äldre, men fyra generationer känner jag till. Förhoppningsvis fortsätter någon av barnen i sinom tid att hand om gården.

Svinuppfödning har alltid varit ett arbete som Mats tyckt om.

”Nu har det varit en aning svårt då köttpriset har varit så lågt, men nog är skötseln av svinen trevligt och intressant. Precis som alla jordbruksarbeten är ingen dag den andra lik.”

Djuren tas väl omhand på Krooks gård. Som stimulans har svinen vedklabbar och halmhopar.

Hamrande och älgjakt

Mats är till det andra yrket snickare, och det märks, då det varje sommar hörs flitigt hamrade från gården. Förutom svinhusbyggnaden och utvidgningen har husbonden renoverat familjens egnahemshus och byggt bl.a. en strandbastu.

En typisk dag på Krooks gård börjar med att husbonden drar på sig halaren och går till svinhuset. Då morgonens jobb är gjort för han de minsta barnen till skolan. Beroende på årstid spenderas dagen antingen på åkern eller i svinhuset. Om kvällarna utför Mats ännu en kontrollrunda. Under tröskningstiden ringer klockan också om natten då sädestorken går dygnet runt: När de föregående kornen har torkat, väntar nästa last på sin tur.

I svinhuset fylls alla avdelningar med nya grisar alltid med 15 veckors mellanrum. Före påfyllningen tvättas avdelningarna noggrant. Förmedlingsgrisarna kommer från Malax från en och samma gård, vilket är enligt Mats ett stort plus.

”Arbetsmängden varierar beroende på vilken situation det är i svinhuset”, berättar husbonden som på fritiden sysslar med jakt.

”Ibland skulle det vara trevligt att fara på andjakt, men just då är det som mest arbete. Vid älgjakten kan jag koppla av. Det gör gott att jaga och vistas i naturen.”

Hae Atrian Tiloja